Målet är fri tillgång till vetenskaplig information på Internet – eller uttryckt med en engelsk term: open access.
Vetenskapsrådet ställer sig nu formellt bakom denna vision genom att skriva under en internationell deklaration för open access.
– Resultat från forskning som finansierats med statliga medel ska vara tillgängliga för alla, inte bara de som har råd att betala, menar Pär Omling, generaldirektör för Vetenskapsrådet.

En grundläggande princip inom forskningen är ett fritt informationsutbyte och en maximal spridning av forskningsresultat. Med detta som bakgrund tillsammans med den allt snabbare utvecklingen av Internet formulerades för snart två år sedan Berlindeklarationen.
Hittills har ett femtiotal organisationer, de flesta europeiska, med universitets- och forskningsanknytning skrivit under. Vetenskapsrådet blir den andra svenska organisationen efter Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, som undertecknar deklarationen.
Undertecknarna åtar sig bl a att uppmuntra forskare att publicera sina resultat fritt tillgängligt på Internet, att utveckla metoder för att kvalitetssäkra online-publicering samt att verka för att öppen publicering blir meriterande vid utvärdering och tjänstetillsättning.

Öppnare och snabbare
Förutom den demokratiska aspekten är en stor fördel med open access att den s k publiceringsprocessen kan gå fortare. I dag kan det ta år från det att första versionen av en forskningsartikel är färdig tills den slutligen är färdiggranskad och publiceras i någon av de vetenskapliga tidskrifterna.
Frågetecken finns dock: hur ska forskarnas rättigheter till sina egna texter hanteras? Och kanske viktigast: hur ska den vetenskapliga kvaliteten garanteras? Det vetenskapliga redaktörssystem som dagens tidskrifter använder betyder bl a att forskningsartiklarna genomgår en omfattande kvalitetsgranskning.

Handlingsplan i höst
På Vetenskapsrådet inleds nu ett arbete med att se hur man som finansiär konkret kan arbeta för open access. Till hösten, inför nästa års utlysning av forskningsmedel vill generaldirektör Pär Omling att det ska finnas en konkret handlingsplan.
– Vi som finansiär skulle ju kunna ändra policyn när vi tittar på meritvärdering, samtidigt ska inte kvaliteten på forskningen som finansieras kunna ifrågasättas. Det här är en diskussion vi måste föra tillsammans i forskarsamfundet, i ett internationellt sammanhang.